- -

..det gör mig så, ursäkta språket men, jävla förbannad. Man kan nog inte ens föreställa sig hur många barn än mindre föräldrar som får en klump i magen då det kommer hem lappar om skolresor, utflykter m.m från skolan då man ska betala en viss summa till bussresan, ta med pengar till matenoch liknande. Tänk då när det efterlängtade sommarlovet är på intåg och grannungarna jublar i kör samtidigt som dom drar iväg till något sommarland med familjen. Hur ska man känna sig som förälder till det barn som står kvar där på uppfarten med en ärvd cykel utan framlykta och ett ihoplappat bakdäck som egentligen var för liten redan för två sommrar sedan.

Redan från låg ålder präglas man av intryck och alla ska-ha-grejer från både media och mäniskor runt omkring. I och med det är det inte det minsta konstigt att känna sig mindre värd, man känner nog både skamm och lite besvikelse, och har nog många gånger tänkt, Varför kan inte jag? Varför får inte jag?

Till och med i skolan gör dom så den där klykan mellan samhällsklasserna blir alltmer tydlig. Kan man inte följa med på klassresan eller har man bara med en macka och en liten flaska med mjölk på skolutflykten medan andra har med hela matcirkeln, då blir man automatiskt satt i underklassen, så klart! För det är så media och allt omkring har fått oss att se på saker och ting.

Lider med alla föräldrar och barn som har det svårt och på frågan som aftonbladet ställde ; Skulle du kunna betala mer för att fattiga barn ska få det bättre är mitt svar JA! Om jag klarar av det, jag kanske hör till en av de familjerna, men svaret är ändå ja.