Op 3

Igår var det dax igen, OP för min lilla älskling.
Han är så duktig och medgörlig så det har inte varit några större problem förutom med mig, mina nerver har suttit utanpå kroppen och gråten har inte varit allt för långt bort.
Operationen tog lite drygt 4 timmar. Man hinner tänka både ett och annat under den tiden vill jag lova.

Operationen gick som planerat, tack och lov. Efteråt fick vi veta att det gått så pass långt att två av hörselbenen gått av samt smaknerven. Smaknerven går inte att göra något åt men dom har rekonstruerat örat innuti för att förhoppningsvis kunna få tillbaka lite mer av hörseln som för tillfället ligger på 50 decibel.

I och med att detta inte upptäkts tidigare kommer han att få gå på kontroller livet ut då det finns risk att det det kommer tillbaka.
Detta har kunnat undvikats om man gjort en grundligare undersökning vid den första opertationen och då har förmodligen varken hörselbenen eller smaknerven hunnit gå av. Det har alltså inte hunnit göra lika stor skada som det gjort nu.

Jag vet att man inte ska älta och tänka på det som varit som man inte längre rår på...
MEN nu gäller det min son, det käraste jag har, som om man handlat annorlunda vid ett tidigare skede inte behövt genomgå en så pass stor operation som detta var och följderna som detta får har inte funnits.

Lex-Maria anmälan?

Idag har Neo varit inne på operation ännu en gång med sitt öra, allt gick bra me denna op och Neo är så himla duktig <3

Men..MEN, att man inte ska kunna lita på att man får samma vård av olika läkare, eller rättare sagt att man ska kunna lita på att man får RÄTT vård vilken läkare man än får?

Så här är det, sist han opererades så tog en polyp bort i höger öra, en polyp är en indikation på att det oftast är något mer bakomliggande fel, (vilket jag har sagt tusen tusen tusen gånger, men det har viftas bort från allt vad sjukhuspersonal heter) men op-läkaren i fråga gjorde tydligen ingen grundlig undersökning under själva operationen, han skickade inte ens iväg det borttagna på analys vilket ska vara en rutin. Utan han tog bort det som syndes i örongången och så var det med den, sen han var han klar... 

Efter operationen idag tog op-läkaren (som jag förövrigt skulle kunna ge världens kärleksförklaring trotts att det var en dam i övre 50 årsåldern) mig och Kicken in på ett rum, redan då fick jag bita ihop och svälja för att inte börja gråta. Hon berättade att det var tråkigt att det gått så långt som det gjort och visade på en tavla med ett öra på vad som hänt eller rättare sagt händer i Neos öra.
Det är så att det har blivit en "ficka" snettovanför Neos trumhinna, utsidan på den här "fickan" fräter sönder hörselbenet och förhoppningsvis har det inte börjat fräta på skallbenet.

Detta leder givetvis till ännu en operation, men denna blir den största hitills.
Då dom i första hand ska avstanna det som pågår och i andra hand försöka rädda hörseln. Vi fick tid redan den 25e och till samma op-läkare, så det är snabba ryck när det väl gäller.

Hade första op-läkaren gjort sitt jobb korrekt hade det inte gått så här långt.
Behandlas inte det här i tid kan det leda till dövhet, ansiktsförlamning och givetvis smärta, det sista har Neo redan har fått stått ut med. Våran lilla fighter <3

Känns som att jag bara är arg varje gång jag bloggar, men det är tammefasiken med all rätt.


Morr!!

Drar en kort version av det hela..

Usch, jag blir förbannad bara jag tänker på det.
Jag ryser i hela kroppen och kan inte förmå mig att sluta tänka på vad som händer hemma hos denna man då jag vet att han har egna barn.

Jag och vår granne Seia sitter ute i solen medan Neo leker med en kompis på andra sidan gräsmattan, jag ser alltså pojkarna hela tiden men dom befinner sig en bit bort.
Det kommer en man som bor i en av trappuppgångarna i huset mittemot vårt och bara sådär böjer han sig ner och tar Neos kompis mellan benen och sedan gör han likadant på Neo.

Först fattar jag inte vad jag ser sen kommer nog världens alla svordomar ur min mun på en och samma gång. Jag uppfattar inte ens åt vilket håll mannen försvinner åt...

Jag och Seia frågar båda pojkarna vad som hänt och båda svarar samma sak. Självklart är båda två generad och det märks att dom förstår att det mannen gjorde är fel.
Det är svårt i en sån där situation, det kan nog lätt bli så att dom tror att det är dom som gjort något fel. Men vi har gjort vårt bästa för att Neo ska veta att så inte är fallet.

Den andra jobbiga saken är att vi gick till Neos kompis mamma och berättade vad som hänt och det enda svar vi fick var "- Jaha, nä det har jag aldrig märkt av innan"

VAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!?????

Nä, det är väl helt orelevant om hon märkt det förut eller ej.
Om någon skulle komma och berätta samma sak för mig skulle jag bokstavligt talat flyga i luften och inte bara rycka på axlarna så där!

Jag gjorde iaf en polisanmälan mot den här mannen då jag tycker att såna här saker ska stoppas i tid och om det skulle hända nånting mer skulle jag aldrig förlåta mig själv för att jag inte gjort en anmälan tidigare.

Jag tycker inte att det finns saker som är för små att anmäla, det hoppas jag fler tänker på.







Whoppa!

Jag är så glad men samtidigt vet jag att jag bokstavligt talat kommer ha röven full den närmsta tiden. Ja nä, kanske inte bokstavligt talat. Men ni förstår grejen.

I går fick jag ett trevligt samtal från en herre vid namn Tobias, han råkar vara varuhuschef i det kommande XXL-varuhuset i Sundsvall. Kort version: samtalet slutade med att jag nu har en heltidstjänst på XXL i Sundsvall.

Struntar fullständigt i dem som har invändningar på att vi flyttar igen. Jag menar vi som redan flyttat en gång. MEN jag ser det som att vi har fått vara med om lite mer, vi har provat och slipper nu undra.

Har jag fel? Zip it! I don't care ;-)


Farbror Doktorn!

Ju mer jag tänker på det, dessto mer irriterad blir jag.

Vi var på återbesök på USÖ idag med Neos öra, allt såg bra ut efter operationen men, MEN! det visade sig att han har vätska bakom trumhinnan. Vi skulle avvakta till majmånad och få komma tillbaka då. Om det inte läkt ut av sig självt, då blir det ännu ett ingrepp och ännu en narkos.

Det är bara det att nu ikväll slog det mig att i början av januari, då vi var hos doktorn här på vårdcentralen så sa han bl.a. att det var nedsatt rörelse på trumhinnan. Han la inte så mycket vikt i det utan sa bara att det inte behövdes något medicin. Sedan dess är det ingen av, ursäkta språket, alla dessa jävla läkaren som sagt något om det förutom idag!!!

Neo har alltså haft vätska bakom trumhinnan sedan iallafall januari. Dvs att det kommer inte läka ut av sig självt till maj utan han kommer behöva göra ännu ett ingrepp!

12 januari skrev jag om det här i bloggen. Blir så fruktansvärt irriterad på mig själv som inte tänkt på det tidigare. Men helst på läkarna dom missat, dom har ju tamefan opererat det örat, hur kunde dom inte märka det då??!!

Fy!


Skrotnisse

God morgon!

Idag blir en bra dag :-)


Blåst i parken

Imorse när Neo tyckte vi skulle kliva upp kollade jag på klockan som visade 05.50... Vad i helvete, har klockjäveln stannat eller?! Nä, det var bara en ovanligt pigg Neo som ville göra morgon.
Vi skulle åka till Ann-Sofie, Charlie och Liam strax innan lunch, i och med den tidiga uppstigningen så tyckte nog Neo att det kändes som att det hann gå två veckor innan avfärd. Ååh min snutt, inget tålamod what so ever ;-)

Till slut tog vi oss iväg till en blåsig statspark. Medan grabbarna hade roligt roade jag och Ann-Sofie oss med en termis med kaffe :-) Det var tamefasen ett under att lille Liam stod pall för blåsten, gopojk!

Skön dag!!


Blåst i parken

Imorse när Neo tyckte vi skulle kliva upp och kollade jag på klockan som visade 05.50... Vad i helvete, har klockjäveln stannat eller?! Nä, det var bara en ovanligt pigg Neo som ville göra morgon.
Vi skulle åka till Ann-Sofie, Charlie och Liam strax innan lunch, i och med den tidiga uppstigningen så tyckte nog Neo att det kändes som att det hann gå två veckor innan avfärd. Ååh min snutt, inget tolamod what so ever ;-)

Till slut tog vi oss iväg till en blåsig statspark. Medan grabbarna hade roligt roade jag och Ann-Sofie oss med en termis med kaffe :-) Det var tamefasen ett under att lille Liam stod pall för blåsten, gopojk!

Skön dag!!


Farbror blue

Hade en as trevlig kväll hos Hanna igår, tapas och jävligt trevliga brudar som sällskap.

När jag skulle åka hem däremot så blev det mindre trevligt. Sitter i godanro, trött som ett svin och längtar bara hem till mina två pojkar, tjopptjolahej då börjar det, helt apropå, blinka blått?!? Sen uppenbarar sig en polisbil i backspegeln. Vad i... För några sekunder var jag guilty as hell och höll fan på att skita i brallan. Visa körkort och blåsa. Det gick bra och jag fick åka vidare, tack för den pulshöjaren 00.30 en fredagnatt.
Till råga på allt så kommer polisfan in på jobbet idag och ska köpa underställ ''kan jag hjälpa dig? Jaha en spark i röven sa du, varsågod!''




Ett vackert vinterNorrland

Tycker vi har hunnit med rätt mycket under vår visit här hemma. Jag kommer alltid vara en norrlänning, ända in i benmärgen! Det är fint, jag älskar de övre delarna av vårat avlånga land.

Vi saknar pappa K nå djävulskt så på så sätt ska det bli skönt att åka ner igen, och Neo vill cykla, vilket inte går här riktigt än.
Imorgon åker vi iaf. Vemodigt, på två vis? tjopptjolahej..



Sparande! Hur gör ni?

Operationen gick som på räls idag, skönt att det är gjort och att Neo blir bättre <3

Läste något jag tycker är intressant i nyaste numret av Mama idag. Det här med sparande till barnen, det kan nog diskuteras till jordens undergång. Alla för vi olika men de flesta som var med i artikeln sparade runt 500 kr /månad och barn.
Vi har en stående överföring varje månad den 20e så barnbidraget går in på Neos sparkonto. Det funkar för oss, vi ser liksom inte barnbidraget som en inkomst. Men det skulle vara roligt att höra alla varianter, hur gör ni och hur resonerar ni kring det här med sparande till era barn?

Imorgon tar jag och halvan vårar pick och pack och drar norrut, JAAAA!!! som vi längtat :-)


Sunday!

Öppnade upp denna söndag med en löprunda följt av alldeles för hög musik för den tidiga morgontimman och frukost. Det är något charmigt och glatt över dessa mornar då vi påtar på, sjunger en trudilutt på rätt låt men med fel text och bara mår allmänt gott, en riktigt håll-käften-morgon kan man säga, finns liksom inget att tillägga :)

Jobbade med två kalaspinglor idag.. ja jo, kalaspinglor kan man nog säga :) Det rullade på ganska bra och tiden gick hyffsat fort. Såna dagar gillas, det känns att man gjort lite nytta.

Nu ska jag stänga mina två blå så jag är utvilad till min lunchdate/möte med HannaPanna imorgon :)


KOM OCH KÖP!
       En Julia och Emma på säsongsrensning


En hel och två halvor

I går sades något väldigt klokt på jobbet. Ann-Sofie, min compadre på sportkläder la, kort och gott fram det så här; M och K ska vara tacksamma att dom har två så perfekta sambos som Du och Jag.
Ja jag kunde ju inte annat än att hålla med. Hon är en väldigt klok och vis kvinna den där Ann-Sofie, väldigt!

Nu då våren mer eller mindre har kommit så tycker jag att vi gör ett jävla kliv rätt in i sommarn, utan att passera GÅ. Lite så tänker jag.

Sista ''fria'' eftermiddagen, innan jag och Neo åker till vilda västra där uppe i norr, börjar lida mot sitt slut. Vi spenderade den tillsammans med ytterligare en halva, åkte rutchkana och gjorde vägar i sandlådan, livet på MIN pinne :-)

Tack för mig, hej!



Rödspetta :-)

Teamwork! Neo panerar och jag steker! Hepp!! :-D


OP-dax

Har inte tränat på två veckor pga förkylningen från helvetet, igår smög jag igång lite försiktigt så där. Det är ju förbannat tråkigt att inte kunna ge järnet så sagt och gjort, idag gav jag järnet. Slutade med illamående och ett jäkla flås! Suck..
Imorgon trappar jag ner och börjar om..

Neo har fått tid för op, på tisdag nästa vecka, snabba ryck! Känns gruvsamt, jag kommer garanterat gråta en skvätt. Själva ingreppet i sig är ingen stort, snarare tvärtom. Men det är den där jävla sövningen som är otäck. Fy, det knyter sig i magen bara av tanken på att jag ska lämna honom där, sovandes, alldeles ensam utan mamma. Ååh :((

För att ha något att se fram emot har vi bokat in oss en vecka hos mor & far from den 8e, det behöver vi :) Vi saknar alla där uppe så förbannat mycke så nu är det dax.

Håll i hatten för snart kommer vi :D


RSS 2.0