Op 3

Igår var det dax igen, OP för min lilla älskling.
Han är så duktig och medgörlig så det har inte varit några större problem förutom med mig, mina nerver har suttit utanpå kroppen och gråten har inte varit allt för långt bort.
Operationen tog lite drygt 4 timmar. Man hinner tänka både ett och annat under den tiden vill jag lova.

Operationen gick som planerat, tack och lov. Efteråt fick vi veta att det gått så pass långt att två av hörselbenen gått av samt smaknerven. Smaknerven går inte att göra något åt men dom har rekonstruerat örat innuti för att förhoppningsvis kunna få tillbaka lite mer av hörseln som för tillfället ligger på 50 decibel.

I och med att detta inte upptäkts tidigare kommer han att få gå på kontroller livet ut då det finns risk att det det kommer tillbaka.
Detta har kunnat undvikats om man gjort en grundligare undersökning vid den första opertationen och då har förmodligen varken hörselbenen eller smaknerven hunnit gå av. Det har alltså inte hunnit göra lika stor skada som det gjort nu.

Jag vet att man inte ska älta och tänka på det som varit som man inte längre rår på...
MEN nu gäller det min son, det käraste jag har, som om man handlat annorlunda vid ett tidigare skede inte behövt genomgå en så pass stor operation som detta var och följderna som detta får har inte funnits.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0